Navigera rätt i mataffären

Vi ställs inför en mängd beslut under ett vanligt besök i mataffären. Syftet med det här hälsotipset är att avdramatisera och förenkla för dig. Det kan naturligtvis finnas goda skäl till att inte köpa produkterna nedan men ur ett hälsoperspektiv behöver man inte vara det minsta orolig. Det finns inte någon giftig mat i våra mataffärer, innehållet är noga kontrollerat, och gränsvärdena för skadliga ämnen är satta med stor marginal.

Färdiglagad mat: Industriframställd mat är inte automatiskt sämre än hemlagad. Det ställs oerhört höga krav på hygien, näringsinnehåll och säkerhet. 

Genmodifierat, närproducerat och ekologiskt: Kroppen märker inte någon skillnad på om ett majskorn är genmodifierat, har transporterats över halva jordklotet eller odlats ekologiskt eller inte. 

Färgämnen: Den kemiska strukturen på ett färgämne är identiskt oavsett om det är producerat av en tomat eller i ett lab, och kroppen kan inte skilja dem åt. Alla färgämnen som används i livsmedelsframställning är godkända för det ändamålet. 

Konserveringsmedel: Utan ämnen som förhindrar tillväxt av mögel och bakterier i vår föda skulle vi riskera att bli mycket sjuka. Dessutom möjliggör konservering att vi får chansen att få i oss mat med vitaminer och mineraler året runt.

E-nummer: Alla livsmedelstillsatser har ett eget ID-nummer som börjar med bokstaven E följt av en sifferkod. Att ett livsmedel har många E-nummer betyder inte att det är ohälsosamt. Vissa naturligt förekommande ämnen som till exempel citronsyra och syre har E-nummer E 330 respektive E 948.

Gluten och laktos: Glutenproteinet bör undvikas om man inte tål det men annars finns det inga hälsofördelar med att äta glutenfritt. Mellan 3 -5 % av Sveriges vuxna befolkning är laktosintolerant och kan inte bryta ned mjölksocker i tunntarmen vilket ger stora besvär. Försäljningen av både gluten- och laktosfria produkter har ökat de senaste åren trots att produkterna inte är bättre för hälsan för besvärsfria individer. Ett tips är att titta på prisskillnaden mellan dessa och ”vanliga” produkter.

Lightprodukter: Sötningsmedel har funnits under lång tid så effekten på människors hälsa är noga studerad. Rykten om att lightprodukter skulle öka risken för cancer florerar men dessa är ogrundade. Behöver man minska sitt energiintag för att undvika övervikt rekommenderas lightprodukter istället för de som innehåller socker.

Energidrycker: I genomsnitt dricker svensken 5 liter energidryck per år. Dessa är inte farligare än kaffe och väljer man sorter som innehåller sötningsmedel ökar inte risken för ett stort kaloriintag eller karies. Åldersgränsen för att köpa energidrycker är satt till 15 år eftersom barn som är yngre riskerar att få i sig för stora mängder koffein då de ofta är betydligt mindre än vuxna.