Enligt Försäkringskassans rapportserie Korta analyser är den största orsaken till sjukskrivning psykisk ohälsa och där dominerar stress. Man konstaterar en oroväckande ökning från 2010 och kvinnor är överrepresenterade.

 

Under en stressituation slår hjärtat snabbare, blodtrycket ökar, mängden socker och fett i blodet ökar, vi andas fortare och mer, pupillerna vidgas, mag-tarmkanalens arbete nedprioriteras, med mera. Det är en snabb frisättning av stresshormoner, exempelvis adrenalin, noradrenalin, kortisol och glukagon, som gör att vi reagerar på det här sättet och det är helt livsnödvändigt för att vi ska kunna fly ifrån en hotfull situation. Vi har bara en typ av stressreaktion. Kroppen gör ingen skillnad på om vi blir hotade av en arg björn, om vi har en snäv deadline på jobbet eller till exempel relationsproblem, stressreaktionen är alltså densamma oavsett anledning.

 

Om vi bestämmer oss för att ge oss ut på en joggingtur kommer stressreaktionen att vara nödvändig för att vi ska få upp pulsen, öka blodtrycket, kunna andas mer, osv. Träning är alltså också en stress för kroppen. Skillnaden mellan träning och tidsbrist i vardagen är att träningspasset går över och att nivån av stresshormon sänks efteråt. Detta leder också till sänkt blodtryck och puls vilket har positiva hälsoeffekter. Regelbunden träning har dessutom den effekten att vi blir mer motståndskraftiga mot stress, så om man har ett tight schema är träningen det sista man bör dra ned på.

 

Att vara rädd för kroppens reaktion kan göra att man blir mer stressad om man av olika orsaker har en stressig vardag. Därför kan det vara lugnande att tänka på att vi är gjorde för att klara stressreaktion och den är i sig inte farlig. Stress skadar oss inte så länge vi får återhämtning.