
Stress - livsviktigt eller hälsofarligt?
Ordet stress är för många förknippat med obehag och något man till varje pris bör undvika i den grad det är möjligt. Det är förvisso så att många mår dåligt på grund av stress, så dåligt att det är en vanlig orsak till sjukskrivning som kan bli långvarig, men det är också en livsviktig reaktion som vi har ärvt från våra förfäder.
Vad är stress?
Hör man ordet stress förs tankarna kanske oftast till tidsbrist och deadlines, men för kroppen är det mycket mer än så. Allt som stör vår inre, välreglerade balans ger upphov till en stressreaktion, och det sker även om vi noterar något som uppfattas som så farligt att kroppen gör sig redo att fly eller slåss. När blodsockret är på väg att bli lite lågt några timmar efter att vi har ätit uppstår en stress. Reser man sig upp från kontorsstolen uppstår ett litet blodtrycksfall orsakat av att tyngdkraften drar blodet mot underkroppen på dess väg tillbaka till hjärtat, och då uppstår en stress. Blir vi bara lite varmare eller kallare än den temperatur som är optimal för att alla våra kemiska reaktioner i kroppen ska fungera optimalt uppstår en stress. Om vi står inför en livshotande situation måste vi besluta på en millisekund om vi ska kämpa eller fly, och detta snabba tänkande orsakas av en reaktion på stress.

Den viktiga stressreaktionen
Stressen som uppstår när man blir rädd, nervös, eller ställer sig upp orsakas av att nervsignaler skickas från hjärnan till olika organ. Hjärtat slår snabbare, andningen ökar, blodtrycket blir högre, blodet omfördelas så att mer går till stora muskelgrupper och mindre till mag-tarmkanalen och njurarna, och så vidare. Nerverna skickar information med hög hastighet och tack vare det svimmar vi inte varje gång vi reser oss upp, och vi har också möjlighet att rusa fram och rädda det lilla barnet som plötsligt håller på att ramla ur den höga stolen.
Stressreaktionen förmedlas även till kroppens organ via ett långsammare system – hormonsystemet. Den lägre hastigheten beror på att det tar betydligt längre tid för ett hormon att färdas från den körtel det bildades i, via blodbanan, till målorganet jämfört med hur snabbt en nervsignal fortplantas. Ett par exempel på stresshormoner är adrenalin och kortisol.
Adrenalin som frisätts från binjurarna har dels samma effekter som de nervsignaler som nyss beskrevs, dels höjs blodsockret. Kortisol, som även det kommer från binjurarna, har en lång rad effekter. Det gör att blodsockret höjs, immunförsvaret dämpas, muskler bryts ned, lagrad energi i form av fett frisätts från fettväven till blodet, med mera. Tack vare stresshormonerna kan vi frisätta energi från våra lager, och det gör att vi kan vara fysiskt aktiva i många timmar utan att behöva äta samt att vi kan överleva långvariga perioder av svält (eller bantning).
Utan stressreaktionen - både via nerver och hormoner – skulle vi inte överleva.
Den lika viktiga återhämtningen
Stressreaktionen är alltså en förutsättning för att vi ska överleva men detsamma gäller återhämtningen. Att vara utsatt för stress utgör en stor belastning för kroppen men det är inte några problem så länge stresspåslaget varvas med perioder av återhämtning. Tar man träning som ett exempel behövs stresspåslaget för att man över huvud taget ska kunna genomföra ett pass, men stressen är nedbrytande och det är därför det är så viktigt att låta kroppen vila mellan passen. Under vilan, återhämtningen, bygger muskelcellerna upp sig och det är det som ger de positiva träningseffekterna.
Att vila efter ett träningspass känns kanske ganska självklart, men ett mer lågintensivt stresspåslag som orsakas av till exempel oro kräver också återhämtning. Utsätts man för långvarig stress riskerar man att bli sjuk.
Tips på återhämtning:
-
Försök att inte bli stressad av att vara stressad. Stress är inte farligt för oss så länge vi får återhämtning.
-
Identifiera vad som orsakar stressen och försök få till en förändring.
Fundera ut vad som ger återhämtning och boka in tid för detta i kalendern. Inget sker av sig självt. -
Se till att få tillräckligt med tid för sömn.
-
Be om hjälp - gärna innan stressen blir för stor. Det är ibland svårt att reda ut en jobbig situation på egen hand och det kan vara mycket lättare för en utomstående att ge kreativa förslag på lösningar.

Om författarna Jessica och Maria
Challengize hälsotips är specialskrivna för dig av Jessica Norrbom och Maria Ahlsén som båda har doktorerat i medicin. Sedan 2013 driver de sitt gemensamma företag Fortasana som jobbar med kost, träning och hälsa ur ett vetenskapligt perspektiv. Maria och Jessica föreläser och skriver populärvetenskap och reder på ett lättbegripligt sätt ut komplicerade hälsomyter samt ger konkreta tips på vad som verkligen är hälsosamt.