Hälsoekonomi
Proaktivt arbete med hälsofrämjande insatser ger en rad fördelar och en stor vinstaffär. Se värdet av din hälsoinvestering genom att räkna ut vinster på moderna sätt, utöver de traditionella som endast ser till minskad sjukfrånvaro.
Vad tjänar ni på att investera i hälsofrämjande aktiviteter?
Långvarigt stillasittande uppges vara en av de vanligaste orsakerna bakom arbetsrelaterade besvär, siffror från Svenskt Friluftsliv visar att fysisk inaktivitet kostar samhället hela sex miljarder kronor per år.
Som arbetsgivare inom den stillasittande tjänstesektorn förstår du antagligen vikten av att satsa på medarbetarnas fysiska hälsa – men kanske undrar du hur mycket ni kan tjäna på det? Våra räkneexempel kan hjälpa er att värdera effekterna av er hälsosatsning.
Sparade kostnader genom ökad frisknärvaro
Räkneexempel: För ett företag med 100 anställda och en snittlön på 30 000 kr där alla anställda ökar sin frisknärvaro med 25 procent så ger detta en besparing på 750 000 kr per år. Och då har vi bara talat om rapporterad korttidssjukfrånvaro. Tänk då på hur många som mår dåligt och ändå jobbar hemifrån, vilket sällan blir effektivt.
Vanliga nyckeltal att räkna på när man överväger att anlita en hälsopartner handlar om hur mycket man kan spara in på att öka frisknärvaron, s.k. Return on Investment. Enligt Försäkringskassan ligger genomsnittlig sjukfrånvaro i Sverige på ca tio sjukdagar per år och anställd och forskning visar att en medarbetare beräknas kosta ca tio procent av sin månadslön per sjukdag vid korttids-sjukfrånvaro. Hur mycket frisknärvaron ökar med preventivt hälsoarbete varierar utifrån förutsättningar och upplägg, men studier pekar på omkring 21-30 procent på ett år.
Visste du att en långtidssjukskriven anställd kostar i snitt 100 000 kr i produktionsbortfall och ökad arbetsbelastning innan, under och efter sin sjukfrånvaro?
Produktivitetsvinst av preventivt hälsoarbete
Även om det finns mycket att spara på ökad frisknärvaro så ger fysisk aktivitet större vinster än så. Medarbetare som rör på sig kontinuerligt blir mer produktiva och därför föredrar vi att räkna ut produktivitetsvinsten, också kallat revenue productivity. Baserat på sammanställningar av forskning inom området och egna antaganden har vi skapat en hälsokalkyl som du kan fylla i här nedan för att estimera ett snitt på hur mycket ni kan öka era intäkter.
Flera studier visar till och med produktivitetsvinster på 30 - 60 procent bland verksamheter som ökat anställdas välmående genom hälso-insatser som fysisk aktivitet.
Räkneexempel: Ett tjänsteföretag inom IT-sektorn med 2000 anställda och 3 miljarder kr i årsomsättning skulle kunna uppnå ett snitt på 59 miljoner kr i intäktsförbättring genom 2,28 procent ökad produktivitet. Detta som ett resultat av ökad fysisk aktivitet där välmående ökat med 6 procent bland de anställda, räknat på att 1 procent ökat välmående ger 0,38 procent ökad produktivitet.
Inkludera value of investment i er hälsoekonomi
När du anlitar Challengize som hälsopartner hjälper vi dig att sätta upp KPI:er kopplat till deltagande i era hälsoaktiviteter och upplevda hälsoresultat. Du får alltid en hälsorapport efter genomförandet som lyfter mätbar data över välmående som helhet men även hur medarbetarnas sömn, stress och fysiska form utvecklats. Värden som alltid utvecklas positivt bland anställda hos våra kunder när den fysiska aktiviteten ökar.
För att få en bredare bild av vad en hälsosatsning genererar rekommenderar vi att addera value of investment, VOI, till er egen hälsokalkyl. Medan Return on investment, ROI, fokuserar på ekonomiska vinster vid minskade sjukfrånvarokostnader, så visar VOI minst lika viktiga resultat, om inte viktigare, nämligen värdet som investeringen skapar för medarbetarna. Exempelvis i form av ökat välbefinnande, ökad produktivitet och kreativitet, bättre sammanhållning och ökat engagemang. Det i sin tur skapar ett starkare employer brand för företaget som gör det lättare att attrahera och behålla kompetens.
Visste du att en vältränad vuxen person kan nyttja ca 25 procent mer av sin syrekapacitet under en arbetsdag jämfört med en otränad person? Med mer syre till hjärna, hjärta och andra muskler orkar du mer i vardagen.
Varför ska du anlita en hälsostrateg?
För att lyckas nå era hälsomål krävs en tydlig strategi med hälsoaktiviteter anpassade för varje individuell medarbetare.
Challengize hälsostrateger kan hjälpa er att få ut så mycket som möjligt av ert hälsoarbete genom att kartlägga personalens behov och sätta en hälsoplan med aktiviteter som attraherar såväl de redan aktiva som de mindre aktiva.
Se hur ett hälsoår med Challengize kan se ut här.
Tänk långsiktigt på er hälsoekonomi
När du räknar på vinster utöver minskad sjukfrånvaro så ser du hur mycket mer en investering i dina medarbetares hälsa faktiskt ger för din verksamhet.
Det är viktigt att komma ihåg att se på hälsoinsatser som en långsiktig investering. Alla resultat kommer inte att synas direkt men att förebygga ohälsa på arbetsplatsen kommer både att bespara er stora kostnader och skapa värden i det långa loppet.
Hälsokalkyl produktivitetsvinst
Med vår hälsokalkyl kan ni testa er produktivitetsvinst vid ökat välmående och i sin tur se hur det kan öka er omsättning trots oförändrade resurser eller anslag. Ni får även ett mått på uppskattad VOI för varje investerad krona under ett hälsoår med oss. Kalkylen bygger på både forskning och egna antaganden då få i branschen tagit fram omfattande hälsokalkyler.
Ökad produktivitet beräknas för:
-
Industriföretag på halva omsättningen, eftersom ökningen innebär att kostnaderna stiger för inköp av komponenter.
-
Tjänsteföretag på hela omsättningen.
-
Handelsföretag på 25% av omsättningen, eftersom ökningen innebär högre kostnader för inköp av varor.
-
Offentlig verksamhet på hela intäkten, dvs. skatter och avgifter.
I snitt ökar välmående med 12 procent bland deltagande medarbetare hos våra kunder efter en genomförd hälsoutmaning med oss. I hälsokalkylen har vi utgått från att 1 procent ökat välmående ger 0,38 procent ökad produktivitet (källa: Formgivaren), ett relativt lågt förhållande jämfört med flera andra studier.
Källor:
Arbetsmiljöverket
Svenskt Friluftsliv
Försäkringskassan
Personalekonomi idag, Johansson och Johrén 2017
Suntarbetsliv
Främjafys
Rapport Linköpings Universitet
Formgivaren