"Det finns djurarter som utvecklats för att kunna vara stilla mycket länge, men människan hör inte till dem", säger Maria Hagströmer, professor i fysioterapi vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet.
Karolinska Institutet publicerade nyligen en artikel där professorer och forskare återigen belyser att pandemin har förändrat våra vanor, men att vi har fortsatt att röra på oss - vilket är bra - då det är svårt att hitta något som främjar hälsa så mycket som fysisk aktivitet. Men idag vet vi mer om varför – och att varje steg faktiskt räkna - och att alla organ i kroppen påverkas positivt av att vi rör oss, säger Maria Hagströmer.
Läs vår sammanfattning av artikeln här nedan.
"All rörelse i vardagen har betydelse – också den mycket blygsamma, som att resa sig från skrivbordet och gå en sväng till kaffebryggaren."
Mäta sin aktivitet
Hagströmer säger också i artikeln att ett skäl till den förändrade bilden av träning och rörelse är för att den tekniska utvecklingen har gjort det möjligt att mäta hur mycket människor rör sig, istället för att fråga personer om antal träningspass eller hur många timmar om dagen de sitter.
Även Mats Hallgren, forskare vid Karolinska Institutets institution för global folkhälsa, som studerar hur rörelse påverkar vår psykiska hälsa - säger att han ser hur forskningens fokus har börjat röra sig från regelrätt träning till rörelse i vardagen. Han berättar att forskningen numera breddas för att ta reda på nyanserna och det man hittills sett antyder att dagliga övningar med lättare ansträngning, som promenader, eventuellt är lika bra för psykisk hälsa som intensivare träning.
Fysisk aktivitet och dess rekommendationer
Maria Hagströmer är också en av de forskare som är involverad i Världshälsoorganisationen, WHOs arbete om fysisk aktivitet och dess rekommendationer - vilka även är utgångspunkterna för de generella svenska rekommendationerna.
Rekommendationerna som råder just nu är att vuxna bör vara fysiskt aktiva i 150–300 minuter per vecka om intensiteten är måttlig, och i 75–150 minuter per vecka om intensiteten är hög. Med måttlig intensitet innebär det att du får pulsökning och viss andfåddhet, men att det fortfarande går bra att tala – som vid till exempel en rask promenad. Medan hög intensitet exempelvis är löpning och andra former där du blir så andfådd att det är svårt att prata samtidigt, säger Maria Hagströmer.
Men Hagströmer betonar också att man måste inte nå upp till rekommendationen för att hälsan ska påverkas positivt.
"Störst effekt på hälsan ses hos den som går från mycket inaktiv till lite mer aktiv."
Begränsa stillasittandet
Men, i de nya rekommendationerna ingår också en uppmaning om att begränsa sitt stillasittande. Att vara stillasittande stora delar av dagen är nämligen en hälsorisk. Bland annat är det ett skäl till att blodcirkulationen går ner, vilket i sin tur påverkar blodsocker och blodfetter. Att resa på sig, om så bara för att gå en kort sväng till ett annat rum, kaffebryggaren etc, bidrar faktiskt till att värdena förbättras. Därför är det viktigt för den som har ett sittande arbete att ta pauser för att komma upp och röra lite på sig.
Så hur har ett år med pandemi påverkat vår rörlighet?
Enligt Maria Hagströmer så ger den forskning som finns på området en ganska spretig bild. Hon menar på att regelrätt träning med säkerhet har minskat ja, men att vi i Sverige samtidigt ser att vardagsaktiviteten har ökt. Människor tar helt enkelt en promenad på lunchen eller vandrar på helgerna.
Och när vi på Challengize kollar på all den data som vi har från deltagare och företag som har använt sig av vår plattform det senaste året så kan vi se väldigt intressant data på hur svenska folket har tränat under coronapandemin. Mer om det skrev vi i vårt nyhetsbrev som gick ut i maj 2021.
Vardagsmotionens betydelse
Frågan som många ändå ställer sig, vad är det då som händer i kroppen när vi rör på oss? Hur kan fysisk aktivitet vara nyttig på så många sätt? Självklart har träning och vardagsmotionen multifunktionella betydelser, men den mest uppenbara är nog att de delar av vår kropp som direkt belastas vid fysisk aktivitet – som lungor, skelett, hjärta och andra muskler – får träning och stärks. Mer komplicerat än så är det inte. Så enkelt, men ack så viktigt.
Mats Hallgren påpekar även att vid sidan av biologiska faktorer finns också andra skäl till att vi mår bra av att röra på oss. Motion kan nämligen även bidra till sådant som bättre självkänsla, ökad upplevelse av kontroll, miljöombyte samt distraktion från vardagens bekymmer.
Dina anställdas hälsa är inte en kostnad. Det är en investering. Börja investera i din personal nu och öka frisknärvaron och ge produktiviteten en skjuts! Glada och hälsosamma medarbetare hittar man på glada och hälsosamma arbetsplatser. Skapa rätt förutsättningar för hållbara medarbetare tillsammans med oss på Challengize.
Vill du veta mer? Hör av dig så berättar vi gärna mer!
Om du vill läsa hela orginalartikeln så hittar du den här.