Så här tacklar du frestelse

Vår hjärna är smart, men smart på sitt eget, ganska kortsiktigasätt. Den försöker skydda oss från hot som hunger, svält, trötthet och direkt farliga situationer, och ser till att belöna oss för sådant som är nödvändigt för vår egen och vår arts överlevnad. Våra försvarsmekanismer är i princip samma nu som de var för flera tiotusentals år sedan. En tydlig belöning i nuet kommer alltid att locka oss mer än en diffus positiv konsekvens i en avlägsen framtid. Men om vi alltid väljer den snabba belöningen kan det leda oss i fel riktning.

Ett sätt att bli medveten om de val du gör, vilket ju är en förutsättning för att någonsin kunna ändra ett beteende, är att analysera de situationer där man lätt faller för sina frestelser. Inom KBT (kognitiv beteendeterapi) använder man sig av en modell för att analysera sina beteenden som kallas SORK. En sådan modell kan vara till hjälp för att komma fram till om man vill ändra sitt beteende eller inte. Här använder vi träning som exempel men du kan självklart fylla i helt andra exempel i modellen. Till exempel kan det handla om att man har svårt att låta bli bullarna i frysen eller vinglaset till vardagsmiddagen.

S: Stimuli.
Jag ser mina träningskläder ligga packade i träningsväskan och jag borde åka och träna nu.

O: Organism.
Jag känner mig trött, håglös och frusen. Motståndet att ta väskan och gå iväg är jättestort. Tanken ”Jag tränar imorgon, det passar bättre” infinner sig. 

R: Respons.
Jag ställer in träningsväskan i garderoben och sätter mig i soffan och surfar på mobilen istället.

K: Konsekvens kortsiktigt.
Jag njuter av att sitta i soffan och surfa och det är mysigt. Jag slapp den jobbiga känslan.

K: Konsekvens långsiktigt.
Jag undviker det jobbiga men mår dåligt av det efter en stund. Dels känner jag mig misslyckad för att jag inte tog mig iväg trots att jag hade bestämt det och dels känns det jobbigt att inte orka springa upp för rulltrappan till bussen utan att bli så andfådd att alla tittar på mig när jag kommer fram.